Det löser sig...

när det bara känns som att det tagit stop? När tårarna rinner utan avbrott och kroppen känns som en urvriden trasa. Jag måste funka imorgon, ska till hab med V. Svara -jodå det är bra, fullt upp som alltid och sen le. Fan vad svenskt...
Usch den här blggen skulle handla om livet med funktionshindrade barn men det blev något helt annat. Ge mig en dag eller tre så är jag på fötter igen. Fram till dess så är det nog såhär...Tror alternativen har blivit  nr 2 och 3, nr 1 är nog borta... tänk så mycket som kan hända på en dag...
Mister Å ska kolla boende imorgon, jag tänker inte följa med...har ingen lust att grina inför andra och det kommer jag att göra...grina alltså. Hoppas dock att det är något som passar så vi kan gå vidare, båda två.
Den här separationen är så tuff. Jobbigare än den från J  och då hade ändå vi varit tillsammans i 12 år och hade 4 monster tillsammans men kärleken var slut, finito, over så det fanns inga alternativ. Här finns det kärlek kvar men vi funkar inte, inte alls. Vad det kunde ha varit lätt....

Middagen blev bra, alla blev mätta och det blev mat kvar, har aldrig lärt mig göra rätt mängd men hellre för mycket än för lite. Fick en paradisask som tröst i natt av Mor och Far som jag svullat i mig stora delar av, inte så smart men jäkligt gott och marabou lindrar alltid lite :)
Tack för att ni kom in ni underliga människor  (som E sa ;)
Nu ska jag förhoppningsvis sova lite, blir soffan ikväll mest för att sängen är obäddad och jag har ingen lust att ta tag i det nu, sen är det väldigt tom också men det behöver vi inte tala högt om
Sussa gott!
Kram M